Long nights allow me to feel I'm falling, I am falling

Igårkväll/natt när jag kom hem efter att ha sjutsat hem Sus från jobbet sprätte det runt väldigt mycket i Lillys bur, och jag sa typ "men lilla gumman, det är ju bara jag och Gizmo som kom in i rummet, de e ju inget att bli så rädd för". Jag tände lampan och gick fram till buren, och får se hur hon ligger helt snett med huvudet och "rullar" runt jättefort. (som när man rullar nerför en backe nivet)
Jag skyndar mig att öppna buren för att lugna henne (ja, dum som jag var trodde jag fortfarande att hon var rädd)
men hon slutar inte rulla runt.
Efter ett tag lyckas jag lugna ner henne lite och märker då att hon inte kan varken vrida på huvudet eller lyfta det. Bakbenen hänger inte med alls när hon rör sig.   Jag gick och väckte mamma så hon skulle få se vad som hänt men efter en stund sa hon att vi skulle se om hon lugnade ner sig på natten och så skulle vi kolla hur hon mådde på morgonen sen.

Jag sov ingenting på hela natten, trots sovis. Hon rullade runt i stort sett hela tiden och jag mår så dåligt för jag hatar verkligen att se djur lida. Även fast det "bara" är en tamråtta. För mig är det inte bara en råtta, hon är faktiskt en familjemedlem.

Nu sover hon, men hon andas väldigt lite och ser helt plötsligt väldigt gammal ut, vi ska ju ändå till veterinären och vaccinera hundar imorgon så jag ska nog fråga om dom kan veta vad det är för något som hänt och om det finns något man kan göra åt det, hon är ju ganska gammal också.


<'3



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0